Låna ALDRIG ut pengar till privatpersoner, Kronofogden hjälper dig INTE

Detta är en anteckning gällande en lärdom jag gjort vad gäller utfärdande av lån mellan privatpersoner i Sverige och de svårigheter som kan uppstå i samband med detta när man försöker få hjälp utifrån för att få skulden reglerad då gäldenären inte betalar tillbaka. För om gäldenären visar sig ovillig eller särskilt inkapabel till att betala av lånet har det visat sig att du som borgenär liten eller ingen möjlighet att få tillbaka pengarna från gäldenären.

Anteckningen har sin grund i ett lån som jag beviljade en närstående, vilken en bra bit in i avbetalningen avbröt sitt åtagande vilket tvingade mig att söka hjälp från KFM för att få beloppet åter.

Privata skuldebrev mellan privatpersoner har inget värde för inkassobolagen. Så du kan inte vända dig till företag för att få skulden reglerad - alla skickar dig till Kronofogden (KFM). Ditt enda hopp är Kronofogden.

Att få en skuld reglerad via Kronofogden sker i minst två steg.

1. Begäran om betalningsföreläggande. Du ber med detta KFM att kolla med gäldenären om skulden verkligen existerar. Skulle gäldenären erkänna skulden så ber KFM att betala skulden, vilket du redan antagligen gjort utan resultat med egna påminnelser. Sen händer det inte något mer från KFM:s sida. De gör inget mer och för detta erkännande får du slanta upp 300 kronor och vänta 1 månad.

Den enda lyckan är att skulden existerar hos KFM bland gäldenärens övriga skulder och har den ränta så tickar den vidare, till ingen nytta om du inte tar nästa steg.

2. Begäran om verkställighet. Du ber KFM att "driva in skulden". Alla som sett Disneys Robin Hood eller Göta Kanal kan föreställa sig en indrivare och få för sig att detta borde vara tämligen effektivt. Man kan drömma om att KFM forcerar dörren hos gäldenären och plockar på sig alltifrån lösöre till fast egendom och lön tills dess att skulden är reglerad.

Så är inte fallet. KFM är MYCKET passiva vad gäller utmätning av fysiska saker. De skrapar bara på ytan och kollar efter rejält värdefulla saker - dyra extrabilar, högt värderad konst och paradvåningar. Om de ens väljer att åka ut och besöka gäldenären i hemmet så gör de inte ens en grundlig genomgång av vad som finns - de spanar runt lite, tittar inte ens i alla rum tackar sedan och går.

Vad gäller utmätning av lön så sägs det att det är det vanligaste sättet att driva in en skuld. Men inte heller detta är effektivt om gäldenären inte har en hög lön. För KFM har lägstanivåer för vad som får utmätas, vilket gör att om gäldenären inte har tillräckligt hög inkomst så utmäter inte KFM alls. Vilket är paradoxalt, för om gäldenären hade hög inkomst så väljer antagligen gäldenären hellre att betala själv utan att dra det hela till KFM-nivå.

Skulle gäldenären dessutom börja klaga till KFM och begära orealistiska avdrag accepterar KFM dessa trots protester från borgenären.

Skulle du som borgenär få ut ett positivt beslut från KFM om att utmätning ska ske så är det inget som bör tas som definitivt. Att ändra riva beslut kan KFM göra från en dag till en annan och du får först veta att så skett 1½ månad senare när du under den förflutna tiden trott att utmätningen äntligen startat och pågått.

Det mest logiska hade varit att man betalar en enda startsumma till KFM för verkställigheten, och sedan håller de koll på om gäldenären har utmätningsbara tillgångar år efter år, kostnadsfritt - för borgenären är ju den som saknar sina pengar från början. Men nej, så fungerar det inte.

Regeln är att gäldenären ska betala, men om gäldenären inte har pengar, då får konstigt nog borgenären betala(!). 600 kronor per år kostar verkställigheten. Från ansökan om verkställighet till ett eventuellt svagt beslut tar det 2½ månad. Vill du avbryta en verkställighet måste du själv snickra ihop och skicka in en begäran om detta till KFM - per mail har visat sig fungera.

När du ska begära verkställighet får du själv bedöma. För det är vansinnigt nog din uppgift som borgenär efter betalningsföreläggande-fasen att hålla koll på om din gäldenär har erforderlig inkomst att utmäta. När du då upptäcker detta lämnar du in begäran om verkställighet. Hur det är tänkt att du som borgenär ska ha tid eller ens kunna hålla koll på gäldenären för att kunna lämna in en begäran om verkställighet i rätt tillfälle, det framgår inte av sagan. Inte heller har du tillgång till alla de datakällor och register som KFM har exempelvis, så du kan omöjligen bilda dig en hel bild av gäldenärens inkomstsituation.

Skulle det vara så att du står på borgenärssidan av en exekutiv auktion av en fastighet så ska du inte räkna med stora summor. Till skillnad från vanliga försäljningar av fastigheter där det tas exklusiva bilder och görs fina visningar så får du här inget av detta - det blir murriga vinterbilder och knappt någon visning alls, vilket gör att fastigheten säljs med förödande låga resultat.

Därtill kommer du upptäcka att kommunikationen med KFM är allt annat än effektiv. En dum en skulle kunna tro att man borde kunna logga in på KFM:s hemsida med bankid och få en god överblick på situationen. Det närmaste du kan komma digital kommunikation med KFM är via e-post vilken du ska vara tacksam för besvaras två gånger per dag. Svaren är dessvärre långt ifrån raka, kompletta eller ibland ens rättstavade. KFM ger korta, kryptiska och ofta stressade svar.

Inte heller ska du således bli förvånad om din fråga resulterar i att ditt ärende tar en helt annan vändning. Du får exempelvis veta via kryptiska papper att inget finns att utmäta, trots att gäldenären har utmätningsbara ersättningar - varpå du frågar, och plötsligt utmäter KFM trots att utmätningen blivit nekad. Eller så undrar du varför gäldenärens skulder inte minskat trots att månader av giltig utmätningstid passerat - och får därmed veta att KFM efter att skickat in din fråga bestämt sig för att häva hela utmätningen, inte helt orelaterat till att du skickade in din fråga. 

Summering

Hela grejen är minst sagt vansinnigt utformad. Du som borgenär vill ha tillbaka dina pengar från borgenären. För att få hjälp med det ansöker du om ett betalningsföreläggande - pynta 300 kronor. Sen så är skulden fastställd. Efter det får du fortfarande ingen hjälp. Först när du begär verkställighet börjar KFM kolla om det finns nåt att utmäta. Har du gissat fel och KFM tycker att gäldenärens inkomst är för låg, ja då straffas du igen och får betala 600 kronor till per år, tills du kryper tillbaka och begär att verkställighetsmålet dras tillbaka - oavsett får du betala för det aktuella året, 600 kronor åt helvete.

Lärdom: Låna ALDRIG ut större summor till privatpersoner, det finns ingen säkerhet för att du får dem åter och hjälp finns knappt att få.