Reviews on Nineteen Eighty-Four (1984)
Films - (Unknown) - added 2011-02-05 kl. 04:37, 1441 visits.
Review
| Reviewed: | 2004-07-16 kl. 01:02 |
| Grade: | U |
Världen har skakats och skakas av krig och människorna lever i ett samhälle där den fria tanken är förbjuden, man skall sova, äta, arbeta i fängelseliknande fabriker och tjäna under en diffus makt. Hemma och på arbetet arbetar man vid en skärm som liknar en gammal 1950-tals-TV där övermakten när som helst kan ta direktkontakt med en och sätta en tillrätta, ty övermakten ser en hela tiden genom kameror.
Winston är en 45-årig karl som - o förbjude - filosoferar över livet. På dagarna arbetar han i en rättningsfabrik och på kvällarna sysslar han, förutom att göra sina behovssysslor, med att skriva i en hemlig dagbok. Han förälskar sig dessutom i en flicka vid namn Julia på fabriken och inleder ett förhållande med denna. Han hyr ett inrett rum hos en antikvitetshandlare, vilket de två, han och flickan, använder för att umgås.
Som man redan förutspått blir de upptäckta, vad skulle man annars hitta på i en sån här film? Winston åker på elektrisk tortyr och hot om att få bråkande råttor på ansiktet. Han bekänner dock inför kamerorna och tydligen klarar han sig genom att alla ser på skärmarna att han varit olydig. Flickan klarar sig också och filmen avslutas med att Winston och Julia kommer överens om att de måste träffas igen. Filmen har således inte kommit någonstans alls, man är tillbaka där man började.
Det har talats en del om Nineteen Eighty-Four, övermakten som hela tiden bevakar sina underordnade medborgare. Bland annat Apple har inspirerats av filmen och gjort en reklamfilm.
Men den här filmen är långt ifrån så bra som det sägs att den ska vara. Visst, storyn stämmer kanske, även om den hemska övermakten inte är så bevakande som det har sagts. Genom hela filmen får man som exempel endast se en enda kameraanordning och människorna tycks trots allt ha någon form av liv bakom det maskinella levandet. Att filmen dessutom är trög och man gång på gång får höra Winstons filosofiska tankar om livet gör inte filmen bättre. Lägg sedan till de två stackars rivaliserande råttorna man stängt in i en trång bur som hela tiden slåss i en scen - djurmisshandel är pricken över i. Och glöm inte att man tillbringar över en femtedel i den här filmen i tortyrsalen där de filosoferar och man bara sitter och väntar på att stackars Winston ska bli grillad. Trevligt.
Oväntat blir det en del naket i den här filmen, båda huvudkaraktärerna poserar utan kläder i flera scener. Inte för att det räddar filmen, men kan vara värt att veta kanske.
Detta är inte en föregångare till Matrix, detta är en filosofisk grå efterkrigsdeg utan vettig upplösning. Kanske intressant om man tycker om filosofi eller vill se förslag på hur världen kunde se ut om en alternativ-Hitler hade vunnit andra världskriget. I annat fall är det här inte en sevärd film. Underkänd.
Search on IMDB Filmtipset Rotten Tomatoes
