Reviews on The Butterfly Effect (2004)
Films - Thriller / Skräck - added 2011-02-05 kl. 04:37, 1305 visits.
Review
| Reviewed: | 2004-09-05 kl. 23:07 |
| Grade: | G |
| Shorty: | En kille kan förändra sitt förflutna genom att läsa sina dagböcker. |
| Advice: | Bara om du inte sett Identity. Annars känns nog den här inte alls lika bra. |
Detta är storyn om en kille och hans olika alternativa dåtider, nutider och framtider. Genom att han läser sina journaler, eller dagböcker, kan kan förflyttas tillbaka i tiden till då det han skrev om hände – och kan på så sätt förändra dåtiden. Stilen liknar filmen Identity på flera sätt, filmen är bland annat rörig och har liknande stil gällande filter med mera.
Alltihop börjar med att hans lågstadiefröken vill visa hans morsa en teckning som han ritat. Typiskt schablon. Men där stoppar schablonerna, för sen åker ungen direkt till en läkarinstitution för undersökning – vem skulle göra det bara för att ungen hade ritat en lite våldsam teckning i skolan? Kanske om ungen BARA ritar sådana där teckningar i en månad, men detta gällde bara en enda vid ett enda tillfälle.
Och så här fortsätter det – morsan lämnar grabben hos grannen eller vad det är. Men grannen är pedofil och vill göra film med killen och grannens egen dotter. Lite senare i tiden får man se hur grabben besöker sin egen farsa, som givetvis är psykiskt störd och försöker ge sig på grabben – så en vakt slår ihjäl farsan mitt framför ögonen på ungen.
Sen spolar man fram lite till tiden och då har grabben, dottern och två ungdomar till bildat ett litet busgäng som sysslar med dumheter – som att elda upp hundar och spränga saker i luften.
Man har verkligen försökt att trissa den här filmen, det ska inte finnas en normal bit i den, i alla fall inte i början.
Sen blir han plötsligt vuxen tonåring och han spelas då av Ashton Kutcher (That 70’s Show), vilket kan vara litet störande med tanke på att Ashtons mest kända medverkanden i filmer har legat på den humoristiska och skämtsamma sidan. Men skådespelaren gör i alla fall ett ganska dugligt jobb här.
När runt 40% av filmen förflutit börjar man leka med alternativa dåtider, nutider och framtider. Ashton gräver upp sina gamla väldokumenterade dagböcker och så fort han börjar läsa så sugs han in i alltihop, likt The Neverending Story. Detta ger filmmakarna ännu mer fria händer att banga ur.
Dock efter halva filmen börjar man tröttna, alltihop känns för upprepande, först är det lugnt, sen är det problem, sen lugnt, sen problem – man blir minst sagt less på gröten. Så för att råda bot på detta ser man efter 60% av filmen till att slänga in honom i ett fängelse där de andra fångarna mobbar honom. Riktigt varför de mobbar honom vet man inte, han tycks inte ha gjort ett brott man bör bli mobbad för. Detta är en konstig film. Men lugn, han fixar det med – genom att läsa sig ur alltihop.
En sån här film gör att man börjar leta efter moralkakan i den. Den kan vara att det blir aldrig bra, hur man än vrider och vänder på dåtiden.
Detta är ingen usel film, den duger att slökolla på. Men det är ingen höjdare heller, på vissa ställen är den riktigt vältrissad, på andra mindre. Allt grötande hit och dit i en salig röra gör dock att man tröttnar på alltihop. Har man sett Identity kan det nog räcka, har man sett en sådan film har man sett alla, inklusive denna.
Search on IMDB Filmtipset Rotten Tomatoes
