Reviews on 13 Going On 30 (2004)
Films - Komedi / Kärlek - added 2011-02-05 kl. 04:37, 1815 visits.
Alt. title: 13 Snart 30 ().
Review
Reviewed: | 2004-11-02 kl. 23:39 |
Grade: | G- |
Shorty: | 13-åriga Jenna vill vara 30, och vaknar en dag upp som 30-åring i framtiden. |
Advice: | Innehåller för mycket fel, men annars en duglig film som vill lära en läxa, men svårt att greppa vad. |
Jenna vill vara en av de coola "6 chicks" i skolan, och hon lyckas bjuda dem på sin 13-årsfest. Hon bjuder även de snygga grabbarna, och grannen Matt.
Eller Mat var där innan, han kom för att ge henne sin present. Ett dockhus han gjort själv, som ska föreställa Jennas drömhus. Matt och Jenna är bästa vänner.
Men Matt har inte lika duglig status i skolan som Jenna, och när 6 chicks kommer så kör ledaren vid namn Lucy ut Matt. Eller snarare så kör Jenna ut Matt genom att också vara spydig.
Men det räcker inte, festen är ändå för sunkig. Så Lucy berättar för Jenna att de ska leka "seven minutes in heaven". Jenna leds in i garderoben med en tygbit för ögonen, och sen får en killa komma in och göra precis vad han vill. Först in ska Chris Grandy få komma.
Lucy stänger garderoben, och medan Jenna väntar hoppfullt på att en av de snygga grabbarna ska komma in och hångla med henne, så drar allihop. För Lucys brorsa ska sägas ha ordnat fram lite öl.
Istället öppnar Matt garderoben, vilket resulterar i att Jenna blir ledsen och arg och ber Matt försvinna. Men Matt tänker spela en sång på sin synth, det ska göra henne gladare. Jenna smäller dock igen garderobsdörren och slänger sig ner på golvet för att vänta på Chris.
Dessutom önskar hon att hon var 30. För är man 30 så har man allt man vill ha tror Jenna. Nu är det så att Matt har nyss hällt önskeglitter över dockhuset som Jenna fick. Det dockhus som Jenna nyss tryckt in i garderoben, och önskeglittret ramlar rakt ner i huvudet på henne.
Och sen vaknar hon upp i en säng, fumlar sig ur den och upptäcker att hon är vuxen, och antagligen 30. Hennes önskan har slagit in. Hon är 30 och dessutom någorlunda känd. Vän med Madonna är hon, Eminem ringer på telefonen och hon har ett högt uppsatt jobb på den hårda modetidningen Poise.
Jenna är dock förvirrad för i huvudet är hon fortfarande 13. Eller hon kommer från en 13-årings huvud och har en 30-årings. Först blir hon rädd för sin pojkvän, och sen vidare ut till Lucy som är hennes arbetskamrat och vidare till jobbet.
Allt går dugligt, hon hittar Matt och han hjälper henne att återfå minnet om vad hon egentligen gjort de år hon förlorat i sitt liv. Tydligen är de inte vänner heller längre, och han ska gifta sig. Men egentligen vill hon ju ha Matt och hon är tydligen ett kräk på jobbet. Tidningen går inte så bra heller, den tävlar mot ett rivalmagasin vid namn Sparkle.
För att rädda tidningen kommer Jenna på en idé. Hon vill göra den mer mjuk och vänlig genom att få in bilder på bekanta i tidningen, och börjar med sig själv och samlar ihop sin gamla klass. Sen låter hon Matt, som är fotograf att ta bilderna.
Vad värre är att Lucy har blivit Jennas rival, då hon själv försöker lägga fram ett förslag på hur tidningen ska räddas - genom att bli hårdare. Men Jennas förslag vinner, och då blir Lucy arg och säger till Matt att Jenna inte vill ha honom. Så Matt säljer bilderna till Sparkle.
Den här filmen söker ett syfte som verkar sakna, för detta ser ut att vara en sån där film som vill lära publiken en läxa. Riktigt vad läxan är den här gången är svårt att se, kanske är det att man inte ska ångra sina misstag utan lära av dem. Men snarare är det nog att önskeglitter ska hällas på huvudet, inte på dockhus.
Först och främst ser 13-åriga Jenna ut som om hon vore mycket äldre. Säkerligen finns det 13-åringar som ser lika mogna ut i ansiktet som Jenna gör. Men vill man visa skillnaden, som i den här filmen, bör man tänka på sådant som moget mot omoget utseende.
Vidare innehåller den här filmen för mycket standarddetaljer, som mobbgruppen med tjejer. En mobbgrupp med ett namn för 13-åringar, var hittar man en sådan? Att börja kalla sin grymma kompisgrupp för något känns föga långt bort vid den åldern, men det kanske var populärt på 1980-talet.
Varför vill Jenna vara 30? Den spontana tanken är att en 13-åring knappast vill vara 30. Hon vill snarare vara 20-25 så hon kan få göra lagom mogna saker. 30 är för nära moderns ålder.
Hennes drömkillar kör bil, varifrån har hon fått dem? Sen när har 13-åriga killar fått köra bil i USA? Och om de inte är klasskamrater, är de 30 då?
Jennas och Matties (Matts) lilla bråkstund när alla gått känns föga svårgreppbart. Varför skulle Matt plötsligt spela en sång för henne när hon är förbannad och inte ledsen? Detta lilla avsnitt och den lilla dispyt som uppstår känns föga dåligt lagd i manus.
När sen Jenna vaknar upp i sängen som 30-åring vet man direkt vad som hänt, men man har ingen vidare lust att tro på det. Många filmer kan få en att vilja tro på saken, som Back To The Future-serien. Men den här är för dåligt gjord, skillnaden mellan karaktärerna är för små, det är som om man lagt Jenna i en säng nästan. Skillnaden mellan 13 och 30 kan nog vara ganska stora, så visa då det.
Vidare fortsätter dumheterna, som när hon gått ut i TV-rummet och sätter sig med huvudet mellan benen i en helt förvrängd vinkel. Antagligen vill man att publiken ska tro att 13-åringar sitter så här. Frågan är bara om man ens har analyserat en 13-åring inför den här produktionen? Knappast.
Självklart vill man måla ut att 30-åriga Jenna är 13 i huvudet, men ibland går man lite för långt. Som när hon har två hårt knutna tottar på var sida om bakhuvudet, och genom varje tott två pinnar i kors (som X X bakifrån). Överdriften är så brutal att det man närmast kommer att tänka på är aktern på ett litet rymdskepp, eller en dubbelvingad militärhelikopter på sned. Inte ens en 13-åring skulle se ut så här.
Gällande lösningen på tidningsproblemet är det en trevlig och god tanke, men värre är det med Matts sätt att sälja bilderna. Att han ens går på Lucys ord är så standard och fånigt. Att sen Matt säger att han inte alls trodde på Lucy gör att de kan gå till Sparkle med copyrightbråk. Men de går inte till Sparkle, till och med tanken utelämnas.
Sen varför Sparkle skulle trycka bilderna på förstasidan kan man fråga sig. En massa bilder på okänt festfolk (ja kanske inte Jenna då), helt utan förklaring. Vill de ha sådana bilder så dröser säkert Internet över av dem. Sparkles vinst i att trycka bilderna utan vettig story till dem känns föga svårt att greppa. Visst, för att hindra Poise från att trycka dem, men när de inte ens har copyrightskyddet att dölja sig bakom? Tryck bilderna igen med story och Sparkle är nere.
När det kommer till de ljusa delarna i den här filmen så existerar de faktiskt. Filmen är inte särskilt trög och håller dugligt slötittartempo. Man har menat väl, men inte arbetat tillräckligt länge. Produktionen känns 1980-tal när man ska vara i 1980-talet, och 2004 när den ska vara 2004. Dock känns det lite svårt att greppa exakt årtal. Hade man stämplat filmen med detta hade den nog fastnat mer i tiden, men samtidigt gett mer grepp. En desperat titt i almanackan från 30-åriga Jennas sida hade inte varit fel.
Tonårsfilm som American Pie är den knappast. Snarare lite lugnare och vill lära något. Svårt är dock att greppa vad. Orkar du med filmen bjuds du på en kort bit av Pat Benatar - Love Is A Battlefield, med en scen som liknar en tagen ur Cyndi Laupers musikvideo Girls Just Wanna Have Fun. En duglig film ändå.
Search on IMDB Filmtipset Rotten Tomatoes