Reviews on Känn Ingen Sorg (2013)
Films - Musik / Tonårsfilm - added 2015-01-16 kl. 22:31, 1066 visits.
Review
| Reviewed: | 2015-01-16 kl. 22:50 |
| Grade: | U |
| Shorty: | Pål drömmer om att bli låtskrivare artist, men har en sådan scenskräck att han gör bort sig varje gång han står inför publik. |
| Advice: | Skakig handling som tycks sakna vitala delar, tröttsam berättelse om en karaktär som inte borde stå på scen, förutsägbarheten på topp och låtar som mestadels inte är kompletta och/eller sjungs ej av originalartisten. |
Pål drömmer om att slå igenom som låtskrivare och artist. Men han har en sån förskräcklig scenskräck som gör att varje gång han står inför publik och ska uppträda så flippar han ur och börjar göra dumheter. Men så träffar han sin kompis flickvän Eva som har ett band och hon har gett sig den på att ha med Pål i bandet.
Den här filmen kan väl närmast liknas vid G - Som I Gemenskap och liknande filmer. Det känns mer som om det är en halvdokumentär om ungdomar än en vanlig spelfilm. Anledningen till det är att filmen har en väldigt otydlig handling, det är svårt att följa den röda tråden.
Plötsligt befinner man sig på en plats, sen utan förvarning är man på en annan och sedan på en tredje. Vad som hänt däremellan bara saknas och det är inte sällan som om det tydligt saknas något. Exempelvis kastas man bara in på ett tåg till eller från Köpenhamn mitt i filmen, utan förklaring till varför huvudpersonerna ska resa.
Sen det här med musiken, det känns mer som om filmen är skapad för att kunna hälla ut så mycket låtar som möjligt mer än att skapa en film med vettig handling. Men som musikal i stil med ABBA - The Movie gör den sig inte heller eftersom låtarna ingalunda är kompletta.
Trots att man utelämnat för mycket utav handlingen har man ändå lyckats med bravaden att göra en förutsägbar produktion. På flera ställen är det busenkelt att gissa vad som ska hända i filmen. Å andra sidan är Pål en riktig svikare som karaktär och inte håller vad han lovar, så det väger upp förutsägbarheten en del. Exempelvis lovar han tjejer att han ska återkomma, men försvinner sedan iväg med en annan, med tanke på att han annars verkar vara väldigt känslosam går sådant agerande stick i stäv med karaktären i övrigt.
Huvudpersonen ska för övrigt ha ett separat stycke. Hela filmen kretsar till karaktären Pål vilken man antagligen ska känna med när han pajasar sig på scen gång på gång. Dessvärre blir det motsatt effekt och efter andra-tredje gången han får ett utbrott blir det tröttsamt och tanken slår en att han borde byta karriär. Vilket gör att grundidén i filmen rämnar.
Sammanfattningsvis, en film om en folkskygg musikintresserad person som gör bort sig på scen. Väldigt stökig handling som tycks sakna stora delar av början och slut i varje scen. Förutsägbarheten är hög och berättelsen om en person som bevisligen inte borde stå på scen men ändå ska försöka om och om igen känns mest tröttsam. Visst, gillar man Håkan Hellström kansle man finner något värde i det här genom musiken, även om det bara är spillror och inte kompletta låtar. Dessutom sjungs de inte av Håkan utan av andra, alternativt tillsammans med Håkan. Se något annat.
Search on IMDB Filmtipset Rotten Tomatoes
